När jag lägger sista handen vid ett föremål, det spelar ingen roll om det är en ring eller en skål, så är alltid det här verktyget i min hand.
Polerstålet är ren magi. Innan har jag smitt, drivit, bockat och filat. Smärglat och polerat silvret/guldet. Vitkokat och slutytbehandlat. Sedan kommer polerstålet fram. Med det här verktyget smeker jag över kanterna där olika ytor och formelement möts. DÅ SKER DET MAGISKA. Formen som jag sökt efter i filtagen kliver fram i högdagrarna efter polerstålet. Det ser ut som och blir det som jag har strävat efter.
Polerstålet är mitt nu är det klart verktyg och min älskling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar